texten
Ni har jag äntligen hittat texten till min tatuering,
och tatueringen ska sitta på mitt högra skulderblad.
Tycker jag låter jätte bra. för så är det för alla. alla måste kämpa här i livet för att komma någonstans. men vissa har väl turen med sig hela livet, men för oss som inte har det måste lära oss att ta den skit som kommer.
Men folk som har tur kanske är med om värre saker än oss som inte har sån tur i livet. Alla förlorar en familjemedlem eller vän, döden är den sista utvägen för alla. sorry, men så är det.
när morfar hamnade på sjukhus t.ex för sin propp i lungan så insåg jag att han kommer inte finnas kvar i hela mitt liv, men han kommer alltid att vara min morfar.
så fort en vän,familjemedlem hamnar på sjukhus för en allvarlig sak, som var nära på att dö, så börjar man tänka om i livet, du tänker lite extra på döden kanske. Jag gör det, men jag ser döden på en realistiskt sätt. jag vet att min lillasyster inte tycker om att prata om döden och sånt, och jag respekterar det, jag älskar henne ändå.
men jag säger det; jag ser döden på realistiskt sätt.. alla dör..
och visst låter det hemskt? död, döden. usch. jag tar varje dag som den kommer, jag kan inte säga att jag kommer dö gammal och lugnt på ett fridfullt sätt. vad som helst kan hända. så därför kan man bara hoppas.
vilket inlägg det där blev. inte meningen att det skulle bli dystert. men tänk såhär, det händer faktiskt bra saker i livet också. efter regn kommer alltid solsken. :)
nu ska jag köpa en macka så puss på er.
och tatueringen ska sitta på mitt högra skulderblad.
Vita non est vivere sed valere vita est
Livet är mer än att bara hålla sig vid liv.Tycker jag låter jätte bra. för så är det för alla. alla måste kämpa här i livet för att komma någonstans. men vissa har väl turen med sig hela livet, men för oss som inte har det måste lära oss att ta den skit som kommer.
Men folk som har tur kanske är med om värre saker än oss som inte har sån tur i livet. Alla förlorar en familjemedlem eller vän, döden är den sista utvägen för alla. sorry, men så är det.
när morfar hamnade på sjukhus t.ex för sin propp i lungan så insåg jag att han kommer inte finnas kvar i hela mitt liv, men han kommer alltid att vara min morfar.
så fort en vän,familjemedlem hamnar på sjukhus för en allvarlig sak, som var nära på att dö, så börjar man tänka om i livet, du tänker lite extra på döden kanske. Jag gör det, men jag ser döden på en realistiskt sätt. jag vet att min lillasyster inte tycker om att prata om döden och sånt, och jag respekterar det, jag älskar henne ändå.
men jag säger det; jag ser döden på realistiskt sätt.. alla dör..
och visst låter det hemskt? död, döden. usch. jag tar varje dag som den kommer, jag kan inte säga att jag kommer dö gammal och lugnt på ett fridfullt sätt. vad som helst kan hända. så därför kan man bara hoppas.
vilket inlägg det där blev. inte meningen att det skulle bli dystert. men tänk såhär, det händer faktiskt bra saker i livet också. efter regn kommer alltid solsken. :)
nu ska jag köpa en macka så puss på er.
Kommentarer
Trackback